Hello there.
Jag är ledig från jobbet två dagar nu, eftersom jag ska jobba helg. Jobbet är faktiskt himla bra, och människorna där är väldigt trevliga och litar på att man gör sitt jobb istället för att gå efter och kolla. De två senaste dagarna har jag fått klippa gräs, vilken är extremt jobbigt i värmen då man måste klippa i backar och därmed alltså bära gräsklipparen hela tiden. Men träning är bra!

Jag jobbar ju precis vid slottet, så igår gick vi upp till Slottstoaletterna för att stänga och sådär. Det väckte så mycket minnen att gå upp till slottet, jag kunde se alla fina klänningar och åh.. :) Tyresö Slott är ju faktiskt himla vackert..

Jag börjar sent på jobbet idag, så om 40 minuter ska jag traska iväg till centrum för att ta bussen där ifrån. Har bestämt mig för att ta mig till centrum på ett sätt där jag rör mig så fort jag får möjlighet, frågan är om jag kommer orka göra det när jag börjar klockan 8? 

Vi hörs senare!  

Första dagen på jobbet är över, och har varit det ett tag. Jag rensade blommor, städade, hade rast, städade, hade rast, städade, hade rast, städade, hade rast, hade rast, hade rast. Det låter roligt va? Not really, men jag får betalt så det är bara köra på. Människorna är trevliga så det ska nog gå fint, trots att jag efter 1 timme hade lyckats missförstå fem saker, medan killarna verkade klara sig alldeles utmärkt. Typiskt mig, jag vet.

Jag åkte till stan efter jobbet, och höll på att torka ut i värmen. Eller nä, snarare bli en stor blöt fläck, av svett. Mysigt. Men jag kom hem med lite allt möjligt, så jag är glad.

På tunnelbanan såg jag en kvinna, med en stor klänning, läppstift, en miljard smycken, smink, nagellack, polisonger, gröna finskor, näsduk på huvudet. Läste ni någonting konstigt? Polisonger ja. När jag såg det blev jag lite fundersam och började studera henne lite mer, och så märkte jag lite skäggstubb och kraftiga händer. Jag kom fram till slutsatsen att det antagligen var en man. Nog för att jag har sett transvestiter förut, men det här var en Mrs. Doubtfire. En man som verkligen skulle se ut som en kvinna utan minska komiska synvinkel. Det var fascinerande.

Hej!
Nu är jag hemma från landet. Eller egentligen har jag knappt varit där, utan vi tog båten till Trosa och tillbaka. Och dagen efter åkte vi till Vindö och träffade andra släktingar. På Vindö badade vi i vågorna från Silja Line båtar, precis som när vi var små. Minnen som bildas igen, och jag var tvungen att springa ut på klippan och vinka till människorna som åkte på båten. Sommar.

Imorgon börjar jag jobba, på Vandrarhemmet vid slottet. Antagligen blir det ganska soft, och skönt att faktiskt göra någonting. Jag ska jobba med två killar till, en av dem kände jag sedan tidigare. Jag har dock inte pratat med honom på flera år, och nu kommer mamma hem och säger att hon har träffat hans mamma som sa att snubben är glad över att jag ska jobba med honom. Det kan jag verkligen inte tänka mig, men lite trygghet är det kanske...

Hemkommen efter en längre Vistelse på landet än vanligt. Det tog ett tag men till slut accepterade jag att datorn inte var en tillgång förutom när jag gjorde ett par copy-paste arbeten åt pappa. Mobilen plingade vilt till en början, men efter ett tag orkade jag inte bära med mig den hela tiden.

Jag lyckades vänja mig vid att gå upp runt 9-10 på morgonen, äta lite frulle och kanske så småningom ta ett dopp i havet innan jag la mig i solen eller sökte skuggan inomhus. Jag har aldrig varit mycket för sol, utan höll mig rätt mycket inomhus förutom när jag och Lina låg och pressade de dagar som hon spenderade med mig där ute. Vi åkte även till Nämdö för att äta lite mat innan vi hade två nätter ensamma i huset. Kvällarna tillbringades med onyttigheter och b-skräckfilmer på 6:an, samt ett par nakendopp när solen gått ner.

Jag vande mig vid stillheten som var där ute, det kalla men samtidigt varma vattnet, den stekande solen och den svala vinden, myggbetten som kliade något fruktansvärt de varma nätterna, allting som inte är likadant hemma. Det slog mig igårkväll att jag skulle vara hemma någon dag nu, och en sekund senare susare allting jag såg förbi i 110 km/s och jag blev oerhört stressad. Reality. Utseendefixering och granskande blickar, blä.

Jag insåg just att jag ikväll drar ut till landet på obestämd tid. Får jag bestämma åker jag antagligen hem lite titt som tätt nästa vecka. Jag har ingen vidare lust att ruttna där ute, faktiskt. Dessutom verkar mina landetpolare springa iväg så fort jag kommer ut, så jag får leka med Ymer och hoppas att Lina kommer ut om några dagar.

Jag kommer faktiskt sakna bloggen, ganska mycket. Men, jag kommer väl hem ganska ofta tror jag.
Vi ses och hörs, hoppas ni får en trevlig sommar!

Felicia, jag och Lina var på Tom Tits idag. Bara för att liksom. Det var roligt, vi sprang omkring och klickade på knappar och testade olika grejer. Men man märker faktiskt att man blir äldre, deprimerande. Jag hade så gärna velat vara lika fascinerad som de barn som vi mötte där.

Men det roligaste var nog ändå den fritt fall-liknande attraktionen som de hade där. Det var riktigt rolig, för en som är höjdrädd :) Sen råkade Lina och jag hamna i spegelrummet, där vi virrade bort oss totalt! Det var länge sedan jag var så förvirrad förut, Gröna Lunds lilla gång med speglar överallt så att man inte hittar ut var ingenting jämfört med detta. Vi hittade verkligen inte ut!

..sen att Lina blev så rädd att hon skrek när en stackars kille sa "ursäkta" och ville komma förbi var nog det jag garvade åt mest!

Jag satt och funderade på det där med jobb för ett tag sedan. De flesta yrken verkar innehålla samma saker varje dag. Bara ett par få små förändringar som man egentligen inte lägger märke till. På Gröna Lund frågade vi en av de som jobbade vid Kvasten hur länge han jobbade där. Två veckor var han på samma attraktion varje dag, hörde den inspelade häxans röst 1 gång i minuten, minst. Samma visa hela tiden.

Men yrken där variationen är större verkar ha dåliga arbetstider, jobbigare att hantera antagligen. Charmen av att se hur man utvecklas finns ju förståss i jobb där man gör samma sak varje dag. Men tröttnar man inte? Kanske betyder arbetskamraterna mer istället, ifall man trivs med dem blir ju jobbet roligare.

Jag kollade just på gamla idol-avsnitt som gick på TV, och det slog mig att det är väldigt konstigt att alla dessa människor aldrig har hört sig själva. Eller är det bara det att de inte kan inse faktumet att de faktiskt sjunger ganska kasst. I dagens teknologi finns det inspelningsmöjligheter i typ allting, hur kan de ha missat den lilla detaljen? Jag skulle aldrig ställa upp i en sångtävling utan att spela in rösten och höra hur det låter. Trots att inte inspelningen gör rättvisa så skulle man höra om rösten skär sig totalt.

Vissa må vara tondöva, men det finns inte en chans att alla som söker till idol och misslyckas skulle vara tondöva. Man har ju själv stött på ett gäng som inte kan sjunga alls trots att de tror att de äger alla andra med hästlängder. Bra självförtroende är kanske inte alltid det ultimata, inte i överflöd i alla fall.

Några killar ~5 sitter och diskuterar hur de ska kunna förgöra tjejerna på dagis.
Kille 1: Vi ska göra en atombomb och släppa den över Sverige där ni är och sen så tar vi våra supersnabba motorbåtar och åker till Afrika!
Kille 2: Ja, och sen skjuter vi er med k-pistar!
Tjej 1: Men... Då tar jag och Anna våra hårdaste hårspännen och sätter fast de i era öron!

over and out, vi hörs på onsdag!

Det regnar idag. Det har alla berättat för mig idag, som om jag inte kan kolla ut genom fönstret själv. Jag är så himla trött på att det verkar vara feta skandalen när det regnar! Alla ska ändra om hela sin packning och börjar fundera på ifall de har de rätta skorna. Jag tar med mig ett paraply, en extra tjocktröja och tar konsekvenserna. Jag har inställningen "det fixar sig", medan de andra verkar gå och oroa sig för att lite vatten ska förstöra hela dagen.

Paraply is the shit, och nu åker vi till Tallin. Ciao!

Hemma i huset igen, det blev en snabb vistelse på Aspö. Det fanns ju inte direkt mycket att göra där, mer än att typ..äta? Jag som inte ens är något big fan av mat går och dregglar efter mat hela dagarna där ute. Jag tror att min tunga har lärt sig att det inte serveras äcklig mat i skärgårn på sommaren. Möjligtvis lax, som aldrig har varit någon särskild succé för min del.

Igårkväll åkte vi till Adam, på ön brevid. Vi låg mest och kollade på TV och youtubefilmer. Jag håller på att bli sugen på det förbjudna. Jag vill spela World of Warcraft. Man får ju testa gratis! Det är ju så frestande så jag vet inte vad! Men jag ska låta bli va? Det är typ en förbjuden zon.

Jag rensade mina cookies igår, och idag är allting tillbaka? Hmm.. någonting gick visst inte rätt till.
På tal om cookies så bakar jag just nu kakor, havreflarn. Dock blev det med fibrer i, eftersom vi bara hade havregryn med fibrer och havrekli i. Blev kanske inte riiiiktigt lika gott som med vanligt havregryn, men kanske lite nyttigare? :P

Eftersom soler skinen idag antar jag att alla är på stranden, men jag har tyvärr haft en städ-dag här hemma. Så nu är mitt rum rent, och i högtalarna har det spelats Aqua. Nostalgi på hög nivå.

Jag gick en sväng till centrum idag, och som vanligt stod Telenor-snubbarna och försökte charma alla som gick förbi dem. Jag undrar hur arbetsannonserna ser ut till det jobbet? "Vi söker en charmig, snygg kille mellan 18-25 som kan charma vilka människor som helst". Jag tycker synd om de snygga pojkarna som tar det jobbet, eftersom deras charm försvinner lite lätt när de ska sitta som ett jävla plåster på varenda människa som tar sig igenom centrum.
Trots att killarna är charmiga så är det ungefär 0,3% av de som passerar som verkar vara liiiite intresserad av vad de vill sälja. Mormor gick dock på det, hon kom hem med två abonnemang när hon inte ville ha ett enda. Duktigt mormor.

Snygg telenor-snubbe: Hej, ringer du med telenor?
Förbipasserande kvinna: Nej
Snygg telenor-snubbe: Vill du göra det?
Förbipasserande kvinna: Nej
Snygg telenor-snubbe: Inte ens om du får en månad gratis?
Förbipasserande kvinna: Nej
Snygg telenor-snubbe: Är du inte intresserad?
Förbipasserande kvinna: ?

Stackare. Du har valt det sämsta jobbet i världshistorien.

Gårdagen tillbringades med Lina. Vi kunde äntligen planera in vår lilla resa under sommaren. Vi ska på kryssning till Tallin! Det kommer bli jättetrevligt, och vi åker redan om en vecka. Nästa år hoppas vi däremot att få åka iväg någonstans själva, när Lina har fyllt 18 och sådär. Nu kommer ju tyvärr min mor och far behöva åka med och sova i en annan hytt, men skit samma. Det blir nog jättebra ändå, eller det blir bra!