Felicia och jag diskuterade mina fula strumpor under kvällen. Konstaterade hur underliga de var, och ytterst obekväma. Jag påpekade att jag höll på att få kramp i foten av dem, och att de satt lite konstigare vanligt. Vi tänkte inte mer på det, förrän jag strax innan tolv inatt utbrister "Men herregud, jag har dem ju på fel fot!". Dessa stumpor är gjorda så att stortån har en egen liten del, och resten av tårna en annan. Jag hade alltså pressat ner 4 av mina tår i den lilla delen, och stortån fick sitta ensam i den stora. Inte konstigt att jag fick kramp. Vi garvade åt det i en kvart.