Jag är så besviken på mänskligheten just nu. Så. Jävla. Bitter. Att stjäla är så jävla omänskligt och jag blir så himla nere när jag blir av med någonting. Mest för att jag får dåligt samvete. Idag var det någon som tog min mobil och min MP3. Må du hitta en massa bajs i dina ögon imorgonbitti. Jag blir så arg. Jag vill liksom tro att alla människor här på jorden är vingklippta änglar som aldrig gör en fluga förnär. Men i själva verket är fan 95% av den här befolkningen är små vidriga kackerlackor som springer omkring och gör ingen nytta what so ever. Sa jag att jag var bitter?

Ärligt talat. Vad får en att vilja stjäla? Hur kan man ha kvar sitt samvete när man håller ett minneskort med en annan persons privata grejer, och bara ta den ifrån dem? Hur kan man använda sig av en mobil, när man inte vet vart alla repor och skavanker kommer ifrån?(förutom second hand då, men ni förstår) Hur kan man leva med att veta att man har tagit någon annans ägodel? Personen(antar att det var en tjej, jag hatar tjejer.) gick ju trotsallt och rotade i mina fickor, och såg till att ta min tjugolapp också. Fan vad gulligt :)

Pallar inte. Jag kommer att få spendera sjukt många bussresor utan musik, och utan en telefon är jag handikappad. Vilken jävla skitdag.

Det enda bra med den här dagen: Jag slog en kille i en match i badminton. Inget går upp emot besvikelsen i en killes ögon när en tjej vinner :)