Mat är ju som ni kanske vet ingen hit för mig. Jag tycker inte särskilt mycket om mat, det finns ju förståss ett par rätter som jag är galen i och som jag gladeligen äter (tur det annars hade jag varit död nu), men det finns desto mer som jag tycker är skitäckligt. Sen finns det en massa småsaker som får mig att rysa bara av att tänka på det. Nyfikna på vilka? Nä, trodde väl inte det. Ni får läsa ändå.

- Klumpar i sylten. Jordgubbar, hallon, blåbär. Vilket sylt det än är, så ska den vara klumpfri. Jordgubbar är värst, för det är verkligen bara som små slemklumpar.

- Småbitar i nudelsoppan. Nudlar är jävligt gott, det vet vi ju. Men i de här små kryddpåsarna som man smaksätter med, ligger det alltid lite bitar i. Är det grönsakssmak ligger det någon lök bit, är det kyckling kan det ligga någon lite skrumpen kycklingboll. Ni vet? Vidrigt.

- Matrester. Att äta rester ett par dagar efter tillagning är väldigt äckligt. Bara grejen att maten har legat i kylen ett par dagar och gosat till sig är äcklig. Sen att den är kall får mig att rysa också. Kall blöt mat. Euw.

- Kall mat. Alltså jag fattar ju att man inte tinar en sallad, den ska ju vara kall liksom. Men varför ska kycklingen i salladen vara kall? Euw euw euw.

- När saker blandas på tallriken. Ja alltså, typ alla vet ju att jag inte gillar sås, och en av anledningarna är att det rinner omkring på tallriken och blandas med det andra. En gurkbit med lite sås på äter jag till exempel inte. Har såsen, eller saften från köttet runnit ut för mycket på tallriken tar jag alltid papper och torkar bort. Freak? Ja.

- Lök. Ojojoj, här har vi en ingrediens som inte gör annat än förstör. Vitlök är ok, resten smakar skit. Trillar det ner en liten lökbit någonstans tar ju allt smak av den. UTROTA LÖKEN!

- Peppar. Sämsta kryddan ever. Får man ett pepparkorn i munnen som man sedan råkar tugga på, är det som att släppa en bomb i munnen. Smaken liksom sprider sig i HELA munnen, och det är inte en god smak heller. Synd att varenda jävel tycker om peppar, jag kan ju inte komma undan det liksom.

Sen skulle jag ju kunna fortsätta... Men det kanske räcker nu? Håller ni med mig eller är jag helt stört jättepetig?