Snö.

Jag har just kommit hem från en promenad från bussen. Troligtvis den mest underbara promenaden från bussen som jag har haft på väldigt länge. Snöflingor som sakta dalar ner, fantastiskt bra musik i öronen samt befrielse från en ångestladdad busstur. Full buss = Ångest. Men åh vad lycklig jag kände mig när jag gick där. Mitt leende var upp till öronen och jag bara skrattade när de där irriterande snöflingorna fastnade i ögonfransarna, vad gör det? Det är snö. Äntligen snö. Jag bara hoppas att det håller sig kvar på marken nu, och fyller på ännu mer.
Jag älskar snö.

Snö är fan bland det bästa som finns.