När jag gick i nian hade jag en sexa, alltså en lite kille i sexan som jag sa var min. Han visste inte om det själv, det bara var så. Och det är ju inte direkt någonting man går fram och säger heller, han skulle ju tro att jag var helt störd. Hur som helst var han min, och jag brukade tjuvlyssna på vad han och hans kompisar sa när de gick till skolan eftersom vi gick samma väg. Min sexa vad otroligt lik mitt ex, vilket var lite olyckligt. Men han var så sjukt gullig och liten, så jag valde honom ändå.

Nu på gymnasiet är det ju vi som är yngst, så då har jag ingen liten söt att välja. Jag kan ju inte direkt välja en trea som ska vara min, det är fel. Fast jag har nog valt två ändå, S och M. De är varken sexor eller treor, men de funkar fint ändå.

Alltså, det är inte så stört som det låter..