Ibland önskar jag att jag kunde säga rakt ut att jag tycker om mig själv, att jag är nöjd. Men det kan jag inte. Jag önskar att jag kunde sluta bry mig om att jag inte ser ut som en fotomodell, att jag faktiskt har fett på kroppen, ofräsch hy ibland och inte ser ut som alla andra. Borde inte jag vara nöjd över att jag inte ser ut som alla andra? Att jag sticker ut ur mängden? Folk säger jämt att de inte bryr sig om hur mycket fett jag har på kroppen, men vad gör det när jag bryr mig så mycket?

Jag kan, tyvärr, inte gå en dag utan att jag tänker på hur jag vill se ut. Jag kan inte se vad det finns på mig, som jag skulle kunna vara nöjd med. Och jag tillåter inte heller mig själv att vara det.

Hur jobbar man sig uppåt?