Mitt humör går verkligen i vågor nu. Det går som en jädra statistikplansh och det tar på krafterna! Det finns ingen vilja till någonting i ena stunden, och i andra stunden är mungiporna uppe i öronen. Det är klart deprimerande. Jag måste helt enkelt sluta tänka på allting, hela tiden. Sluta upp med alla mina känslor, som alltid dryper över! Jag vet ingenting längre, det är bara dags att ta allting för vad det är. Inte förvänta sig något av någonting, utan bara bli glad över det som händer. Men jag hinner alltid analysera allting som kan hända (jag vet att jag inte är ensam om det *host*elin*host) Men det är dags att skärpa sig, det blir som det blir. SLUTA NU