Dagen började med buller och brak, kan man säga. Jag tyckte väckarklockan lät förjävligt, tills jag upptäckte att man knappt hörde väckarklockan. Nä, det var snickaren som slipade lite. Det lät ungefär som om huset höll på att braka, och jag såg inte så stor mening med att ligga kvar utan knallade upp och gjorde det jag brukar.

På bussen till skolan mötte jag en jädra massa barn, och två lite äldre människor. Barnen kallas sexor från Kunskapsskolan, två lite äldre människor kallas mina gamla lärare. Henrik. Vi pratade om allt möjligt tills det var dags att gå av bussen och traska in i skolan.

Efter skolan åkte jag och Malin in till stan för att köpa lite smågrejer, och vänta på att klockan skulle bli 18. Vi hade bestämt att vi skulle se när Globen bytte namn. Men nä, ni missade ingen gigantisk cermoni med fyrverkerier och confetti. Faktum är att de tjuvstartade och tände namnet redan innan vi hann dit. Men vi gick i alla fall och spanade. Ericsson Globe. Inte najs. Varför kan det inte bara heta Globen? Det är liksom helt onödigt att knuffa in ett ord innan. Ingen kommer ju ändå säga det.

GRATTIS MIKAELA SOM FYLLER 17 ÅR IDAG. Vi måste ses snart.