Ny design

  

Ny design till bloggen. Jag är tveksam, men det är klart gladare och vårigare färger i den nya. Så den gamla lär inte komma tillbaka i alla fall. Vad tycker ni?

Det blev en ny visningsbild också, Petra med potatisnäsan. Egentligen tycker jag inte om den särskilt mycket, men den är somrig så jag tar den ändå. Blir det för painful att se den varje dag så får jag väl byta!

Tisdag

Det bästa med att vara sjuk måste vara att bli frisk igen.

Idag har jag kunnat ställa mig utan att ögonen har svartnat, jag har inte behövt knarka halstabletter(som jag inte ens tycker är goda), jag har kunnat tänka nästan normalt, jag har orkat göra våfflor. Himla skönt att känna sig vid medvetandet igen. Igår var jag nämligen inte sådär jättekry. Konstigt hur fort det gick bort! Det innebär hur som helst att jag har två prov och en redovisning att vara taggad för, eftersom det är just vad skoldagen består av imorgon. Jippiiii. Jaja, failar jag så failar jag. Det blir en trevlig kväll på radiohuset i alla fall.

Nu ska jag nog sätta på en film snart. Om det bara blir mörkt snart. Är det någon mer än jag som tycker att det är tråkigt att det är så ljust ute? Man har liksom ingen ursäkt att vara inomhus längre..

När böcker blir film

Vad är det med att filmer som är baserade på böcker aldrig blir som de ska? Varför, varför, varför ska de ändra på manuset när de har en helt färdigskriven bok framför ögonen! Dagens teknik kan fasen fixa allting, så inte är det någon ursäkt det heller. Varför måste de ändra en massa små saker jämt? Saker som lika gärna kan vara som de ska? Jag kan bli så sjukt tjurig på det.

Visst, de är baserade på böcker - det betyder inte att de måste följa exakt. Men då ska den fan inte få ha samma titel som boken.

Jag såg just Systrar i jeans - andra sommaren. Ja, jag var precis som nästan varje tjej galen i dessa böcker. Jag tycker det var riktigt fina. Det var länge sedan jag läste andra sommaren, men filmen var inte i närheten av det jag minns! Vilken bluff. Fast ja, den funkade som sjuk-film i alla fall. Ganska fin egentligen, men inte alls som boken.

Sjuk


Sjuk, trött och hungrig.
Jag blir hemma idag. Skönt att det bryter ut nu i alla fall, har ju känt mig hängig i en evighet.

Söndag.

Idag har jag kännt mig yrvaken hela dagen. Ni vet sådär så att kroppen inte vill hänga med, som en lätt mjölksyra. Jag orkade inte hålla huvudet uppe vid matbordet. Så ungefär klockan 5 kom jag på att jag kanske möjligtvis var påväg att vara sjuk. Och ja, jag tror faktiskt det. Jag ligger och käkar halstabletter och tränar engelska glosor eftersom jag har prov imorgon(om jag nu inte blir sjuk).

Men nä, jag blir nog sjuk lagom till onsdag. Det är alltid så. Skit.

Earth Hour

Godmorgon folket!

Gårdagen var hur trevlig som helst. Jag åkte in till Skansen med Lina, Linda och Malin för att se på Earth Hour-konserten, och det var jättemysigt. Speciellt under själva Earth Hour, då de släckte ner allting och tände en massa facklor. För att få microfon och sånt att fungera så var det ett par snubbar som cyklade för att få el, det var coolt tycker jag! Sugarplum Fairy körde akustiskt och var jättemysiga. Men relation till She är egentligen ganska sämst, men det är bra ändå. Sugarplum är fina.

Idag är det plugg som gäller, men det känns faktiskt inte så hemskt. Just do it liksom. Dessutom har jag kvar godis från igår. Score!

Släckte ni lamporna igår då? Ingen stor uppoffring tycker jag, jag sprang runt och släckte varenda lampa innan jag åkte!


Parafras, typ.

 

Vårat uppdrag i Foto var att göra om en konstbild fotografiskt. Jag gjorde om bilden till vänster, som är gjord av Salvador Dali. Vad tycker ni?

Godnatt!



Jag tänkte bara kika in och säga godnatt till alla människor där ute.
Jag ska nu gå och gosa ner mig i sängen hade jag tänkt. Underbart med helg.

(Checka mina hartänder.. Scary...)

Fredag

Först och främst: Shit pommes vad det snöar! Helt stört. Vilken växling från imorse, då det bara blåste som sjutton.

Hur som helst är jag på ganska bra humör. Anledningar:

+ Jag fick MVG på Estetisk verksamhet - Foto vilket känns jättekul. 
+ Jag fick MVG på det muntliga igår trots att jag sög, vår grupp var visst grym
+ Jag och
Malin har knallat runt i stan idag, Malin är snäll. 
+ Jag träffade Tobias på bussen, det var länge sen. 
+ Busschaffisen sa hej till mig * 
+ Malin och jag åt lunch på donken, och skrattade
+ S var snygg idag
+ Det är fredag
+ Det är snart Påsklov
+ Jag träffade Elin igår



* Blir inte ni också jätteglad när det är en trevlig chaffis som kör bussen? Är det en glad och trevlig människa blir jag också glad. Är det är tjurig och tråkig människa blir jag också tjurig. Gud, vilken makt de har över mitt humör..

Lite sommar och glädje

För att ge lite färg på bloggen...











Bör påpekas att det faktiskt är
Lina som har knäppt bilden på måsen. Det är grymt fin tycker jag.

Onsdag

Är lite splittrad för tillfället känner jag. Jag dras mellan olika känslor och tja, jag försöker helt enkelt stänga allihop ute. Det känns bäst så. Jag känner mig inte peppad på redovisning imorgon i alla fall, muntliga saker är alltid värst. Speciellt när det är så pass många som ska se det, och om någonting som jag inte direkt kan prata fritt om. Det ska i alla fall bli skönt att få det överstökat!

Annars funkar väl det mesta rätt bra. Och jag orkar helt enkelt inte skriva blogg. Tjohej.

Fia



Den här skiten sitter nu i bilen till Arlanda, påväg till Thailand. Thailand! Inte helt coolt att jag inte fick följa med.
Men å andra sidan har jag åkt ifrån henne ett par gånger. Men, Thailand är så fint. Jag är avundsjuk.

Tisdag


Foto: Lina

Idag mår jag inge vidare. Jag har haft huvudvärk heeeeela dagen, och det hjälpte inte direkt att vi var på Armémuséet och lyssnade på en guide som pratade på utan något intresse alls. Jag önskar att jag hade orkat lyssna, men huvudvärken(och mitt ointresse såklart) gjorde att jag flöt iväg på annat jämt. Typiskt mig. Jag satte mig i alla fall på spinningcykeln idag, eftersom jag inte har rört på fläsket på flera dagar. Skönt, men nu i efterhand mår jag inte så bra. Huvudvärk och illamående. Jippi.

Och ja, jag bjuder på en två år gammal bild på en Petra med potatisnäsa. Tjoho.

Det var tider det..

Blev lite inspirerad av Malin som la ut en massa gamla bilder. Så here we go!

Första dagen med systemkameran




Första gången jag träffade Ymer


Lina och jag bakar bullar i fina förkläden


Fia och jag fotograferar stockholm på kvällen


Otroligt ocharmig bild på mig och Fia


Fias coola katt


Linda, Fia och jag


Fias sjukt snygga öga


Lina och jag


Fortsätter säkert senare, det var roligt att kika tillbaka!

Snösnösnö

Ja people, det snöar. Lev med det, det är inte så farligt!
Nu ska vi sätta på Beck-filmen. Vi spelar alltid in och börjar kika ungefär en halvtimme senare, så kan vi spola förbi reklamen!

HP-nörd.



Jag tycker om Harry Potter, jättemycket. Jag är ganska geeky egentligen, men det gör inte mig någonting. Harry Potter är underbart, och jag längtar supermycket till den nya filmen. Det firar vi med en söt bild på Linas och hennes egna lilla Harry Potter, den är cool.

Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter
Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter  Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter Harry Potter

Find me and follow me, through corridors refectories



Här har vi den, Dark of the Matinee med Franz Ferdinand. Sen är det nog tyvärr jag som skrik-sjunger med i bakgrunden. Det lät ganska fruktansvärt, men vi kan ju låtsas att det inte är jag. Jag bjuder på det i alla fall, för låten är i princip deras bästa!

Gårdagen


Salem sjöng fint, snöt sig på scen och var allmänt avslappnad och rolig.


Han hade coolt autograf också.


Middagen blev på Pizza Hut


Vi innan konserten, en otroligt smickrande bild..


Förbandet Kissogram var coola.


Men det var Franz som fixade draget.


Hela Franz+en extra snubbe stod och trummade på olika delar av trumsetet, det var coolt.

Gårdagen var verkligen lyckad. Vi började med Salem på Bengans där det var alldeles lagom mycket folk. Han sjöng The astronaut och en som han hade knopat ihop i Japan för tre veckor sedan, som antagligen inte kommer ut på ett tag. Han snöt sig på scen, pratade hela tiden och var gullig. Lina köpte skivan och fick en affisch så vi gick och fixade autograf och pratade med honom. Han var trevlig. Vi träffade även Tiger, Louise och Clara(?) där, det var roligt!

Lina och jag knallade runt en stund i stan efter det, köpte en glass och tog det lugnt. Sedan blev det middag på Pizza Hut, mysigt! Efter det mötte vi upp Vendela och åkte in till konserten. Konserten var jättebra, och helt ville man bara ställa sig upp och hoppa. Men vi hade sittplatser, som i och för sig var helt perfekta. Det var rätt skönt att sitta ändå! De körde precis alla de låtar som man ville höra, har ni otur så kommer det kanske upp en video med en av mina favoritlåtar, men det kan vara så att man hör mig mer än Franz och det vore inte så skojj.

Det var hur som helst var det en väldigt lyckad present. En sån där grym Lina-Petra-dag där ingenting blir negativt. Grymt.

PS. bilderna är tagna med pappas kompaktkamera+en skakig och glad hand, därav den dåliga kvalitéen. DS

Fin lördag!

Salem var sjukt gullig och Franz var helt grymma! Vilken fin dag vi fick! Jag slänger nog in lite bilder imorgon, men nu ska jag sova! Jag hoppas på att Robinsson går i repris, jag måste ju hänga med i tv-utvecklingen. (Utveckling och utveckling.. Det är snarare ett baksteg, men ändå.)

GODNATT!

Franz Ferdinand!



Idag blir det en hel-dag med Lina. Vi kan väl säga att vi ska fira hennes 18-årsdag lite idag, eftersom min present äger rum ikväll. Nämligen Franz Ferdinand på Cirkus! Det ska bli grymt kul. Innan det ska vi se Salem Al Fakir på Bengans,knalla runt i stan och sen äta middag.

Ha en fin dag!

Min dag i ord.



Fredag. Matte. Foto. Högklackat. Groddar. AIDS. Buss. Kyla. Skateskor. Mamma. Golv. Vi(vo). Godis. Dator. Räkor. Dipp. Anders. Fia. Oliver. Film. Chokladbilar. Nappar. Chips. Cola. Soffa. Promenad. Telefon. Malin.

Jag kämpar med en kämparglöd som inte finns.

"Var mer säker på dig själv -du kan!"

Min lärares kommentar på en av mina senaste uppgifter i skolan. Jag tycker att det suger bulle att mitt dåliga självförtroende och min blyghet påverkar mitt betyg så pass mycket som det gör. På senaste tiden har jag faktiskt kämpat för att inte vara så fruktansvärt blyg jämt. Och på sätt och vis har jag ju lyckats redan, för visst kan jag säga saker inför människor och jag vågar stå för vad jag tycker. Men det innebär inte att jag kan prestera bra, det innebär inte att jag tycker att mina egna texter och arbeten duger, det innebär inte att jag duger.

På något sätt så vill jag inte heller ha särskilt bra självförtroende. Jag tycker inte att det är en särskilt attraktiv egenskap att ha egentligen, eftersom jag har sett så många prov på människor som blir egoistiska och självupptagna när de tycker om sig själva. Jag märker själv att jag på senaste tiden har haft så fullt upp med mig själv att jag har blivit en egoist, och det är ingenting som glädjer mig. Visst kan det vara bra att sätta sig själv i första hand, men jag sätter faktiskt hellre de människor jag tycker om där, i första hand alltså.

Hur som helst har människor ingen som helst förståelse för att jag tycker att det är riktigt jobbigt att säga saker inför människor. Numera hänger i princip alla mina betyg på vad jag framför muntligt. Det är säkert en bra erfarenhet att ha med sig i framtiden, men jag tycker att det hanteras på fel sätt. Jag ska inte bli tvingad att göra någonting som jag tycker är psykiskt jobbigt, jag ska bli peppad till att göra det.

Det handlar inte om att jag är lat. Jag må vara oallmänbildad och ganska osmart, men jag kämpar för att lära mig saker och det handlar absolut inte om att jag är för lat för att plugga inför en redovisning. Men jag tycker faktiskt att det är riktigt jobbigt. Jag kämpar, men folk borde respektera att det tar tid.

Torsdag

Godkväll på er!
Idag var det dags för skola igen. Ni anar inte hur underbart det kändes att gå och tro att det var måndag, och sedan inse att det bara är en dag innan helgen! Efter skolan drog jag hem, efter en McFlurry på McDonalds, för att sedan ta äckel-spruta numero dos. Det gick bra, men känslan när nålen är inne i kroppen är lite suspekt faktiskt. Kan man vara illamående i armen? I så fall var jag det då. Men nu känns det inte, jag blir bara lite äcklad när jag nuddar det. Jag och vassa föremål ni vet.

Mamma och jag åkte vidare till Nacka Forum för att köpa skor. Det tog en sablans tid, men jag kom hem med två acceptabla skor. Vi var klara några minuter innan 8, och sedan blev det McDonalds mat och..heh..en McFlurry till. Inte illa.
Nu känner jag verkligen att jag måste ta tag i träningen. Men eftersom det inte verkar finnas något spännande pass imorgon blir det nog gymmet, om jag hinner vill säga.

Fina bussresor

Jag har haft riktig otur på bussen på senaste tiden. Jag får aldrig sitta ensam, utan har jämt en rump-snudd-kamrat. Inte för att jag tycker att det är särskilt jobbigt i sig, att sitta brevid någon. De gör ju ingenting illa, de bara sitter där och filosoferar för sig själva. Grejen är ju att jag har lite tvångstankar när jag sitter på bussar. Om jag inte sitter ensam, alternativt på det yttersta sätet så går hela min bussresa ut på att fundera ut vilket som är det smidigaste sättet att ta sig av bussen. Det är ganska påfrestande faktiskt.

Jag vet inte varför det har blivit så, för det är ju egentligen inte särskilt smärtsamt att gå av bussen. Men jag vill vara så diskret som möjligt, och inte behöla vråla "URSÄKTA" för att ta mig av bussjäveln. Jag vill kunna knalla av bussen utan att ha någon i min väg.

Men det har inte riktigt fungerat på senaste tiden. Jag planerar redan när jag står i kön ungefär vart jag ska sitta, så nära en dörr som möjligt. Men när jag har satt mig till rätta så är det alltid någon som insisterar att sätta sig brevid mig. Jag måste se väldigt oskyldig ut eftersom så himla många vågar sätta sig brevid mig. Det är nästan så att jag vill byta stil helt och hållet till någonting skräckinjagande så att jag kan få sitta på bussen ifred.

PS. Nej, jag är inte socialt inkompetent. Jag vill bara undvika pinsamheter. DS.

Misslyckade cupcakes

Cupcake-dags idag igen. Det gick åt skogen idag, om jag ska vara ärlig. Jag åkte till Malin imorse. Vi började baka och muffinsarna i sig blev lika delikata som sist, men lite knasiga ändå. Vi fortsatte med vaniljkräm(istället för chokladsmörkräm som sist) och den blev ännu mera knas, det smakade knappt vanilj. När vi sedan skulle börja skulptera vackra konstverk med sockerpastan så blev det ändå helt okej. Men när vi skulle äta...

..gick det inte helt bra. Mums!

Bortskämd eller ej.

Vad är er definition på ordet "Bortskämd"?

Enligt mig är man bortskämd när man får en massa saker utan att vara i behov av det eller att man verkligen vill ha det, alternativt att man är oerhört otacksam över det man får. Många anser nog att jag är bortskämd. Jag får många av de saker som jag skriver upp på önskelistan, jag har en "fullständig familj"(ingen har dött och mina föräldrar är inte skilda), jag får gå i skolan, jag får mat varje dag, you get the point. Men jag tycker inte att det är vad man har och inte har, utan inställningen till det.

Jag går inte runt och skryter om vad jag har, jag klagar inte över det jag inte har och jag har inte en massa onödiga saker(det beror förståss hur man ser det). Människor som får allting de pekar på, de är bortskämda.

Men okej, jag är ur många aspekter ganska bortskämd.

Tisdag

Värst vad jag har känt mig tjurig nu på eftermiddagen. Jag var tvungen att säga till mamma att inte prata med mig, för att jag inte skulle börja skrika på henne. Jag stängde dessutom av mobilen, vilket jag aldrig gör. Jag orkade helt enkelt inte prata med någon. Jag åkte till gymmet istället, och försökte träna lite. Men det var rätt mycket folk idag. Det är en liten spännis som har varit där varje gång jag har varit där på senaste tiden. Han ser ut att vara runt 60, men kroppen är..tja..inte riktigt som en 60-åring. Snubben går runt i brottardräkt med u-ringning ner till naveln och har bröstmuskler som nästan är lika stora som Linda Rosings. Skillnaden är bara att Lindas inte riktigt är muskler. Well, han är lite creepy i alla fall. Han använder varje maskin minst sju gånger, seriöst.

Jag hälsade på min gamla skola idag föresten. Jag, Adam och Kalle knallade runt och försökte hitta alla lärare. Tyvärr hade inte alla tid att prata. Jag saknar dem i alla fall, jättemycket. Jag saknar inte eleverna, inte plugget. Men lärarna. De var fantastiska.

Linalinalina


Foto: Jag
Modell: Lina

Jag tycker verkligen om den här bilden på Lina, den är verkligen fin. Den är lite smått redigerad i och för sig, men ändå. Finfinfin. Lina är fin.

Hej.

Hej hopp!
Jag har kännt mig rätt seg idag. Ni vet när man är för slö för att göra någonting men för rastlös för att sitta still? Det är inte coolt. Det är tråkigt och jag stressar alltid upp mig när jag är så. Men som sagt, jag är för slö för att göra någonting i alla fall.

Hur som helst kan jag le lite extra idag eftersom jag har två lediga dagar framför mig. Fast jag ska försöka plugga ändå, frågan är hur det kommer gå. Som ni ser, så blir det ingenting skrivet idag. Hejdå.

The Hills



Nu har jag försökt kika på programet The Hills sjukt  många gånger, men jag förstår fortfarande inte vad det är för sorts program. Vad handlar det om egentligen? Ett par snygga tjejer från USA som dejtar en ny kille i varje program, alternativt är ihop med en kille som inte duger eftersom han inte vill köpa en hund. Det är nog ett av det mest patetiska populära program som jag någonsin sett, och jag förstår inte folk som orkar följa det.

Jag har ställt mig själv en fråga varje program: Är det en reality serie eller är det en normal serie? Big Brother eller Gossip Girl liksom? Jag förstår inte.

Dessutom är de snygga tjejerna inte ens snygga, förutom Lauren. Punkt.

Eldräven


Är det någon mer än jag som inte har märkt att Firefox-loggan är en räv? Det är ju rätt logiskt om man tänker efter, men det har tydligen inte jag gjort. Man lär sig någonting nytt varje dag...

Hej allihopa!



Patrick och jag hade tråkigt på fotolektionen, så vi gjorde en Blondinbella. Ni ser mig i slutet, jag ser grymt töntig ut. Men det är coolt! Hej

Had a bad day, don't talk to me.

Jag är riktigt besviken över kvällen. Det har ingenting att göra med mitt sällskap, eller hur melodifestivalen slutade. Utan bara på mina känslor och min attityd. Jag slutade förra inlägget med "Nu ska jag plugga en stund också, så kan jag slappna av ikväll! ". Men jag slappnade aldrig av. Det var kaos i mitt hus, alla körde med mig och jag blev bara ledsen och arg. Jag var stressad och jag hade verkligen kämpat för att allting skulle gå rätt, jag har verkligen gjort allt jag har kunnat och jag har inte tagit det lugnt många minuter idag.

Jag har gått och väntat på helg hela veckan för att äntligen kunna pusta ut och känna mig nöjd med vad jag åstadkommit. Jag har jobbat och fått pluggat att fungera hyfsat samtidigt. Men nej, idag har jag pluggat, städat, plockat undan, handlat, lagat mat, bakat och försökt vara social och trevlig. Men det fungerade inte.

Jag kunde inte njuta av kvällen på samma sätt som mina vänner gjorde. Jag förstod inte skämten på TV och jag hade liksom inte orken att skratta hela tiden, som jag ville. Imorgon ska jag inte försöka att bara ta det så lugnt som möjligt, och inte en jävel ska få köra med mig.
Godnatt.

Städa städa städa



Jag har varit duktig och städat! Egentligen är det bara att plocka upp alla kläder som ligger på golvet och sedan bädda, så ser det genast mycket bättre ut. Nu har jag i alla fall plockat bort en massa skit från skrivbordet och torkat av, och dessutom har jag dammsugit golvet också. Vad duktig jag är! Nu ska jag plugga en stund också, så kan jag slappna av ikväll!

Love of mine, someday you will die.



If there's no one beside you,
When your soul embarks;
Then I'll follow you into the dark.


Skratt och glädje

Igår började Malin och jag skratta sjukt mycket när vi åt lunch. Ni vet sådär så att man verkligen inte kan sluta, trots att man knappt vet vad man skrattar åt längre. Jag tycker att det är så otroligt underbart härligt att skratta. Man släpper loss och bara låter det komma. Man må se ganska hemsk ut - man grimaserar som ett fån och låter som en gnäggande åsna, men ändå. Helt lovely.

"Ett skratt förlänger livet" må vara en skröna, men det förgyller i alla fall livet. Att skratta är det bästa som finns.

En bekännelse

Det finns en konstig sak som jag håller inom mig för de flesta människor som jag träffar. Inte för att det kommer på tal särskilt ofta, men om det gör det så har jag nästan alltid ljugit. Jag har försökt dölja det så gott det går kan man säga.

Jag tycker om Messmör. Nu är det sagt. Jag har öppnat mig.

Det är faktiskt sant, att det är någonting som jag har tyckt är jättejobbigt att berätta för människor. Jag har medvetet valt ost istället för messmör i närheten av andra människor, och jag svarar aldrig om någon frågar om jag tycker om det. Men är inte det konstigt? Det är ett pålägg att ha på mackan, och det är ändå en av mina privataste hemligheter(som förståss många av mina närmaste kompisar vet om).

Jag växte upp med människor som tyckte att messmör var jätteäckligt. De luktade äckligt, smakade äckligt, såg äckligt ut och man var faktiskt lite utanför om man tyckte om messmör. På något sätt utvecklades deras åsikter till en rädsla för mig. Jag var konstig för att jag tyckte om messmör, och alltså berättade jag aldrig det för någon. Jag minns att det var många som kommenterade att det hette just mes-smör, och att man var en mes om man tyckte om det.

Men nu stod jag nyss och bredde en knäckebrödbit med smör och messmör, och insåg att jag älskar messmör. Jag äter alltid messmör, varje dag. Varför ska jag dölja det? Folk äter blodpudding, ärtsoppa och pölsa. Inte fan mobbar jag dem för det. Varför är det en sån stor grej? För mig har det ärligt talat varit en stor grej.

Äter ni Messmör?



Update: Det här var faktiskt jobbigt på riktigt.

Håkan-fenomenet



Håkan Hellström, Sveriges lilla gulligull-kille. Typ.
Jag är inte särskilt förtjust i Håkan, trots att jag faktiskt har ett par av hans låtar på min ipod och faktiskt låter dem spela ibland. Men väldigt många älskar håkan, vilket är förståeligt eftersom han tydligen är jättebra live och hans texter är faktiskt rätt okej, melodierna också. Grejen är att han sjunger ganska kasst. Han är nog lite tondöv, eller kan i alla fall inte sjunga.

Däremot är det många av Håkans fans som vägrar erkänna att pojken faktiskt sjunger falskt. Vilken människa som helst kan höra att Håkan inte sätter tonerna rätt, det är ett faktum. Men det är hans grej, och han är duktig även om han sjunger dåligt. Håkan sjunger falskt, men det är okej. Men det är ingen idé att påstå att han sätter alla toner, för det gör han inte.

Glassglassglass


Har ni testat den nya magnum-glassen? Gör det. Supergod, Lina bjöd mig på en sån läcketbit idag.
Dyr men smarrig!

Lättnad

Äntligen är den jobbiga veckan över, helt underbart faktiskt. Jobbet som jag ahde måndag, tisdag och onsdag var lite allt möjligt. Vi gjorde kompendier, ställe upp över hundra glas, bestick och tallrikar, gjorde goodiebags, bar en massa kartonger och sista kvällen stod vi i garderoben och tog emot gästernas väskor och jackor. Det var roligt, jag tycker faktiskt om att jobba. Jag tycker att det är mysigt att känna på kontorslivet på något vis.

Annars så hade vi en massa deadlines den här veckan, och nu är de gjorda allihop. Jag är så glad över att jag klarade av den här veckan utan att bryta ihop. Jag var snarare gladare än vanligt, jag hade liksom inte tid att känna mig ledsen.

Idag efter skolan mötte jag upp Sophie, hon hade en liten överraskning. Hon drog med mig till Globen City där hon visade att Måns Zelmerlöw och EMD skulle signera och sjunga. Jag har satt upp som ett litet mål i livet, att jag ska se dem live bara för att liksom. Så nu har jag gjort det. Jag har dessutom önskat dem allihop lycka till i melodifestivalen på lördag. Roligt! Tack Sophie! :)

Jobb och plugg.

Den här veckan består av en massa plugg och kvällarna blir det jobb. Jag och Fia jobbar nämligen hos min systers kompis måndag, tisdag och onsdag. Det blir koncentration i skolan alltså, om jag ska hinna allting. Men det är nog nyttigt för mig att klara saker under press. Jag är så dålig på det.

Hur som helst lär det nog vara rätt tyst här de närmaste dagarna.

Inget slår Disney.

Hej Människor. Jag sitter och äter lussebulle. Ja, jag vet att det är mars men vi har sjukt många lussebullar kvar. Någon som vill kolla på lussebulle-party? Jag tänkte att vi kunde göra en deal. Någon som har Djungelboken och Lejonkungen framme i bokhyllan och har lust att se dem med mig. Jag tar med lussebullar, du tar med filmerna. Oki?


Och genomskinlig grå blir jag, utan dina andetag


Plugg i bilen.



Jag sitter i bilen och har lånat pappas dongel. Jag känner mig precis som killen där bak, med en telia-dongel och en dator. Det funkar ju faktiskt. Coolt. Dongel är föresten ett ganska fult ord.

Jag sitter och pluggar, försöker skriva på mitt tal. På senaste tiden har alla mina argumenterande eller reflekterande texter handlat om "Gå emot idealet", "Tro på dig själv", "Du kan klara vad som helst"! Ganska puckat egentligen, eftersom jag inte står eller tror på det själv. Jag tror inte på mig själv, jag går inte mot idealet och jag klarar absolut inte av vad som helst. Trots det så skriver jag jämt den skiten. Som om jag låtsas att vara en bättre människa än jag är. Ganska dumt.

Coldplay!


Vem ska gå på Coldplay på Stadion? JAAAAAAAAAAAG! '
Äntligen köpte vi biljetter. Det har länge varit slutsålt, och visserligen fick vi betala dubbla priset men det var för ett par dugliga platser och Coldplay kommer vara sjukt bra. Vad glad jag är!

Got ya.



Jag kikade igenom lite bilder från Falun, hittade den här bilden och log. Den föreställer Anders hår, på en säng, in a lot of pain. Han hade legat bakom mig, och började kittla mig. Då drog jag till med en rejäl armbåge, och var tror ni att den träffade? Mellan benen såklart. Det var sjukt roligt och han får skylla sig själv. Totally. Jag kommer aldrig förstå den där smärtan...

Jag saknar dig föresten. Varför är Sundsvall så viktigt? Du ska ju bjuda hem mig, vi har en film att se.

Antikt.

Mamma kom just och satte sig i fotöljen brevid mig och slog på TVn. Antikrundan. Finns det någonting intressant med det programet? Nej, man hör ju på namnet att det är trist, Antikrundan. Helt konstiga saker visas upp och blir prissatta. Nu har de slängt in ett litet reportage om gamla vapen, där en av snubbarna kommenterade att man kunde kissa på vapnena för att det ska rosta lite snyggt. Okej?

Jag sitter i alla fall i soffan och försöker köra lite Attack your grandma, Attack your grammar alltså. Engelsk gramatik som är fett effektivt men grymt trist.



Nej, nu ska jag gå och kissa på alla mina vapen som jag förvarar i garderoben.

Wouldn't it be nice?


Alltså, vem tycker inte om Beach Boys? Jag nyper dig i så fall, för Beach Boys är happy-feelings.

Sönderstressad.

Jag ligger efter i skolarbete, och det är så sjukt jobbigt. Allting bara hänger framför ögonen på mig och väntar på att bli gjort. Jag kan inte slappna av, och jag kan inte heller få någonting gjort. Jag sitter och grinar för att jag har ångest över allting. Jag vill inte hålla tal inför en massa människor på engelska, och speciellt inte om en man som jag aldrig har hört talas om förut. Jag vill inte skriva en labbrapport, jag var inte ens med när de gjorde experimentet och vet inte alls vad det är jag ska skriva. Jag har ingen kreativitet kvar till grafisk-uppdraget. Samhällsprovet gick helt åt skogen idag och vi borde alla hålla en tyst minut för mina betyg.

Idag hatar jag skolan.

Samhälle suger bulle.

Efter ungefär en timme i skolan fick jag reda på att jag har prov i samhälle imorgonbitti. Kul, jättekul. Jag hade ingen koll på det, och det är inte alls likt mig. Jag brukar ha någorlunda koll på det mesta, men på senaste tiden har jag blivit väldigt glömsk. Det är ganska oroväckande faktiskt, jag mår väldigt dåligt över det när jag inser att jag har glömt saker. Hur som helst så har jag läst igenom alla sidor som man skulle, jag har antecknat och ska sätta mig och repetera i sängen lite senare. Pluggar ni också bäst i sängen?

Jag upptäckte vid middagen idag hur fantastiskt gott det är med dipp. Dipp och grönsaker alltså, jag har alltid tyckt att människor som dippar chips är ganska knasiga. Det är ju äckligt. Men Sourcream & Onion-dipp på gurka. Yum! Nu har mamma gjort maränger, eftersom det blev äggvita kvar från maten.

Föresten, Grattis Jenny 17 år! :D

Jude? Då kommer ni inte in.

Det fanns en sak som vi kunde skratta åt hela resan. Sista kvällen fyllde Elsie år, så vi skulle äta på en lite finare resturang. Vi hade blivit tipsade om en resturang i närheten som hette Pierre Alexis, och de vi blivit tipsade av sa även att ägaren var nazist. Vi gick dit någon dag i förväg för att boka ett bord.

Björn: Hello, we would like to book a table on monday.
Servitören: Your name, sir?
Björn: Engstrom!
Servitören: Armstrong? Louis Armstrong?
Björn: No! Swedish!

Jag var den enda som hörde rätt på det som servitören sa, alltså Louis Armstrong. Både Björn och pappa var helt bombsäkra på att han hade sagt jewish. Antagligen var detta för att de hade hört tidigare att ägaren var nazist. Detta skrattade vi länge åt, när jag hade berättat att han faktiskt sa Louis och inte jewish.

Courmayeur, Italien

Jag är hemma igen! Egentligen kom jag hem runt 1 inatt, men jag kände mig inte sådär jättesugen på att blogga då. Så, hur var Italien då? Det var bra. Efter en lång resa i bil, flygplan och sen bil igen var vi framme i Courmayeur. Där fanns det ungefär 3 svenskar och 2 stycken med acceptabel engelska. Det var lite knepigt att komminucera faktiskt, jag tror att de flesta italienarna faktiskt skolkade från engelska-lektionen.

Efter det första åket i skidbacken var jag beredd att packa skidor och pjäxor och åka ner för den läskiga liften igen. Det var brant och läskigt att åka, inte riktigt som jag hade förväntat mig. Men jag tvingade mig upp igen och efter ett par små lektioner med pappa var det inte lika läskigt längre. Det tog inte många timmar innan jag faktiskt insåg hur fina backarna var och vilket tur med vädret vi hade. Solen lyste som sjutton och efter ett par åk var man helt blöt av svett och benen var fulla med mjölksyra.

Sista skid-dagen åkte vi till La Thuile för att åka. Där var det helt grymma backar och man smålog mest hela tiden. La Thuile låg dessutom hälften i Italien och andra hälften i Frankrike, så jag var tvungen att ta en sväng i Frankrike också. Och det faktiskt inte mer än en sväng. Vi kom upp på toppen och när vi kom fram till Frankrike-skylten såg det inte så inbjudande ut. Dimmigt, blåsigt och kallt. Ungefär lika bajsigt som jag hade föreställt mig Frankrike(nej jag tycker inte om Frankrike, alls.) alltså. Men jag kände att jag var tvungen att åka över till Frankrike i alla fall, så att jag kan säga att jag har varit där. Så jag gled över gränsen, svängde och åkte tillbaka.

Hur som helst var det en väldigt soft resa. Jag åt pizza nästan varje dag, men godis var de riktigt dåliga på faktiskt. Det fanns i princip bara choklad där.


Vi flög.


Vi bodde på Hotel Centrale.


La Thuile.


Ja, jag är cool och använder hjälm.


Alperna.


Vi hyrde bil och lyssnade på när Ingrid(GPSen) försökte prata italienska.


Favoritgodis.