Lite duschfrågor

Två frågor.

Vilken håll vänder ni ryggen till i duschen? Jag trodde det var en självklarhet att alla gjorde likadant. Men jag har sett en del svara på frågan, och inte en kotte verkar göra som jag: Stå med ryggen mot duschen och blicka utåt.

Hur står ni i duschen? Alla måste väl ha problemet kring att armarna sticker ut ur duschstrålen? Jag frös alltid om mina armar när jag duschade som liten, så jag började ha armarna ovanför huvudet, och så fördelar jag vattnet ner över kroppen. Men hur gör ni? Jag ser sällan folk som står som jag i duschen. Inte för att jag brukar spana in folk som duschar, men ni fattar.

Nå?

Snuggie

För att fortsätta på USA-spåret. Jag köpte en snuggie. I Sverige verkar det kallas för en Snugrug, ni vet en sån där gigantisk filt med armar, och kosta 300-600 spänn. Jag fick min för 6 dollar, alltså inte ens 50 kronor. Underbar uppfinning. Och stor nog att jag nog kan bjuda in 3 kompizzar att dela den med.

 


USA

Vi åker till USA inatt, och jag har ställt in mig på att någonting kommer att gå snett. Det känns bättre så. Vi har nämligen 8-9 flygresor framför oss, och 6 olika hotell. Allting kommer ju inte bli perfekt liksom. Däremot ska det bli helt underbart att komma iväg. Det ska bli skönt att komma bort från allting, och komma hem lagom till julmyset. Och även en personlig nystart, då jag har gått och grottat ner mig alldeles för mycket. Förhoppningsvis ger den här resan mig lite ny energi.

Jag är i princip färdigpackad, vilket är skönt. Jag har min gigantiska väska, och det verkar som att hälften av den kommer att vara tom på vägen dit. Lika bra det, så att man kan köpa grejer utan att oroa sig. Däremot är ju inte jag vanligtvis den som shoppar loss, så vi får väl se.

Dessutom visade vågen mig positiva resultat imorse. Lagom till en onyttig USA-resa och julmys. Känns bra.


het bild som jag hittade i mitt lilla webcam-arkiv


11/11/11 11:11


Call me when you're sober

Alkohol.

Ni som känner mig vet var jag står när det gäller det. För ett par år sedan var alkohol det jobbigaste jag visste. Jag var rädd för det. Så otroligt rädd för allting det medförde, och allmänt anti.

Nu avskyr jag alkohol. Inte på grund av dess effekter, utan för att den har förstört mitt liv. Helt plötsligt kretsades allas liv kring alkohol. Precis som lördagsgodis fanns nu fredags- och lördagsalkohol. Och gärna onsdag också. Det fanns inte längre plats för mig, som inte drack. Jag kunde vara med, när alla andra drack, men vi vet allihop hur det är att vara ensam nykter. Varenda fotoalbum på Facebook innehåller alkohol. Hälften av allas statusar är fest/alkohol-relaterade.

Jag förlorade mitt sociala liv. Det fanns ingenstans för mig att ta vägen. Men jag hittade ett par människor, som kände likadant. Eller som åtminstone kunde relatera, eller förstå. Folk som inte kände att de behövde berätta för mig om sin senaste fylla, folk som kunde kolla på en film med mig utan en öl i handen, folk som kunde gå ut och dansa nyktra, och folk som precis som jag inte drack. Men de finns inte här längre.

Jag hatar att alkoholen är en så stor del av våra liv, att det blev såhär. Och jag hatar att jag har känt som jag känt. Jag hatar att det som jag trodde att jag hade kämpat mig förbi, har kommit ifatt mig.

Och jag skriver inte det här för att få er sympati, även om det säkert ser ut så. Men det spelar faktiskt ingen roll. Jag är trasig. Jag har alltid varit beroende av umgänge. Alltid älskat att ha mina närmsta vänner runt omkring mig. Och nu har jag ingen. Jag räknar dagarna tills vi åker till USA. Det ska bli så skönt att komma bort från allting.


Turn toaster sideways



När jag såg detta i en YouTube video blev jag helt ställd. HUR KAN JAG INTE HA TÄNKT PÅ DET HÄR FÖRUT.
Jag vet vad jag ska testa imorgon.


VYou

Halloj.

Förra veckan var det en välgörenhetsgrej på internet, där de samlade in pengar till UNICEF. Jag blev medlem på VYou för att spela in en video där jag svarade på en fråga. För varje person som spelade in någonting så skänkte de nämligen pengar. Imorse fick jag ett mail där det stod att någon hade ställt en fråga till mig. Så jag tänkte att vafan, jag svarar väl.

VYou är alltså som formspring, eller liknande ställen där folk kan ställa frågor till någon, som sedan svarar. Bara det att på VYou så svarar man med en video.

Så ja, har ni någon fråga så hittar ni mig
här. Loservarning skulle jag tro. Och jag tror inte att någon lär ställa en fråga. Men om jag ändå är medlem kan väl folk få veta det.

Lost

Jag är splittrad. På alla nivåer jag kan tänka mig. Just nu ifrågasätter jag allting i mitt liv. Vänner, jobb, kärlek, plugg, personliga värderingar osv. Det gör jag rätt ofta, men aldrig allt på samma gång. Men nu gör jag det. Allt är upp och ner.

Jag längtar tills den 12 November, när jag sätter mig på ett flyg, som tar mig bort härifrån i 3 veckor. Kanske kan jag hitta mig själv igen när jag är där.

Lite funderingar en lördagsmorgon

En kommentar som man ser/hör överallt är "Åh, det är samma dag som min födelsedag", följt av typ en miljard smileysar. Vi har nog alla langat den kommentaren en eller flera gånger, men herregud vilken ointressant kommentar egentligen. De syns ju oftast när någon har bloggat och skrivit något i stil med "Jag åker till Spanien den 27 oktober". Efter det ploppar det upp typ 7 kommentarer "Åååh då fyller jag år". Vem fan bryr sig? Okej om man känner personen, men Kenza och Kissie får väl sånna kommentarer varje dag vilken dag de än skriver om. Men där handlar det väl om att de vill ha en grattis-kommentar av sin favoritbloggare. 

Men den bästa kommentaren är ju "Det är 3 dagar efter min födelsedag :D :D :D". Vänta, låt mig skriva ner det i min I-don't-give-a-shit-notebook. Jag ska börja kommentera det dock. Om någon berättar om något spännande ska jag säga "Åh det är ju 244 dagar före min födelsedag!!!!!".

Obekväma situationer

Det som är mest awkward på jobbet (Friskis & Svettis) är att det titt som tätt kommer in folk man känner igen. Och det är ganska sällan de närmasta vännerna som knallar in, utan det är de här jag-vet-inte-om-jag-borde-säga-hej-vännerna. Detta är superknepigt, då vår policy, precis som alla andra ställen, är att man säger hej när någon kliver in och hejdå när något lämnar.

Jag måste alltså säga hej i situationer där jag i vanliga fall skulle vilja skita i det. Och alla vet ju inte om att jag måste säga hej. Jag tror de flesta förstår vad jag menar. Vem har inte klivit på bussen och sett någon man känner igen, och varit i valet-och-kvalet om ifall man ska säga hej eller inte. Vem har inte någon gång förstenat tittat ut genom fönstret i hopp om att personen man kände igen bara ska knalla förbi.

Helt jävla onödigt egentligen. Kan vi inte bara vara glada och säga hej.
Antar att det har att göra med att man inte vill ha den här extremt pinsamma tystnaden som troligtvis skulle uppstå om man valde att slå sig ner brevid personen.


Sjukligheter

Ni vet när man under flera dagars tid har konstiga symptom? Man knallar upp för trappan, och det känns som man just har sprungit ett maratonlopp. Man vaknar på morgonen, och kan verkligen inte ta sig upp ur sängen. Maten man äter smakar konstigt och tråkigt. Till en början tar jag för givet att jag har träningsvärk, är lat och äter tråkig mat. Men sedan inser man att fan, man kanske inte mår helt prima helt enkelt. Jag hatar att vara sjuk på det här sättet, för att det inte finns ett piss man kan göra. Man mår inte tillräckligt dåligt för att inte fortsätta som vanligt, men samtidigt mår man inte tillräckligt bra för att göra allting som man bör göra.

Jo, jag mår sådär just nu, och har gjort det i ett par dagar. Kändes ungefär som jag vaknade upp efter en svår boxningsmatch imorse. Helt mörbultad, och kunde knappt öppna ögonen.

Man har ju ändå gått igenom det här ett par gånger under sin livstid. Och trots detta tar det alltid rätt lång tid för mig att komma på att jag möjligtvis är sjuk. Inget botemedel kan jag komma på heller. Så idag blir det jobb i alla fall.


glad tjej


England 19-29 Juli


Liverpool street, förra året

Hej hopp! Nu åker jag strax till Skavsta flygplats, för att flyga till Stansted. Ett dygn i London och sedan vidare till Sax. Egentligen skulle jag ju få se Blink 182 ikväll, men eftersom det blev framskjutet ett år blir det en resa till London även nästa år! Vi hörs!


Fin start på dagen

Såg människor bli uppätna av en tre hajar för 5 minuter sedan, sedan vaknade jag. Fasen vad mardrömmar kan göra en skakis alltså. Och jag har sovit alldeles för länge. Piss. Nu startar vi igång dagen.


It's Friday, Friday

Halloj folket.

Ännu en solig dag i Sverige. Och jag sitter inne. Det blir lätt så med mig. Nu hade jag dock ett par saker som behövde fixas, och jag kanske möjligtvis råkade sova liiiiite för länge också. Jag har börjat flagna på axeln också, sådär superfint. Brände mig nämligen i helgen, men trodde att det hade lagt sig och blivit lite brunt istället. Men nä-ä då, nu åker huden av.

Ikväll blir det umgänge med Lina. Ingen aning vad vi hittar på, men jag tar med mig badkläder ifall vi får för oss att ta ett kvällsdopp.


Bild från allsången i tisdags. Några fler än vi som blev helt galet förvånade när Jason Derulo skuttade ut på scen?


Tillbaka, möjligtvis

Alldeles för länge sedan jag skrev här nu. Nya tag? I think so. Det har ju hänt en jäkla massa saker sen jag skrev sist. Jag tänkte väl att jag skulle rabbla upp några av dem, för en någorlunda översikt(framförallt för mig själv. Det är roligt att kunna titta tillbaka)

* Johnossi på Gröna Lund
* Min systers bröllop (Kräver nog ett eget inlägg med lite bilder)
* Studenten!!!! (Kräver även det ett eget inlägg)
* Blev överraskad dagen efter studenten. Det var knas.
* Fler konserter på Gröna Lund
* Foo Fighters konsert på Stadion
* Skyview med Lina
* Landet med Malin
* Allsång på Skansen igår

Och lite annat smått och gott såklart. Och när jag ändå räknar upp saker som har hänt kan jag ju passa på att berätta om de saker som kommer att hända.

* Tandläkaren om 2½ timme (glädjeskutt!)
* Malin fyller åååååååååååår :)
* Sista Harry Potter filmen. AAAAAAH. Har förberett mig med HP-glajjor, Gryffindor-halsduk och Kvicken-armband. Nu fattas bara ärret i pannan.
* England. London i ett dygn och sedan vidare. Inte helt fel. Skulle ju egentligen varit Blink 182 också, men de har flyttat fram det ett år.
* Andra finfina konserter på Grönan. Efter Håkan Hellström igår på Skansen kan man inte annat än längta till hans konsert på Gröna Lund i September.
* USA! Los Angeles, New York och framförallt: HAWAII! Åååååååååååh.

Nä, vi hörs hörni. Jag måste städa rummet och ta mig ur morgonrocken.


Just nu.


Fika på IKEA

Idag åkte jag och Malin till IKEA. För ett par månader sedan hatade jag IKEA, världens tråkigaste ställe. Sedan upptäckte jag deras 5-kroners café. Nu älskar jag IKEA. Så ja, vanligtvis tror jag att folk brukar åka dit för att köpa möbler och inredningsprylar. Men jag satsar på billig fika. Fett värt. Tanken "hur många gör egentligen som oss?" slog oss under tiden. Troligtvis inte särskilt många. Men ja, det gör ingenting. Mer fika till mig. Dessutom firade vi att vår lärare hittills är nöjd med vårat projektarbete, vilket vi verkligen inte trodde.



Testade för övrigt deras köttbullar för första gången för ett tag sedan. Varför denna hysteri kring dem? De smakade ju bara snäppet godare än Mamma Scan's brosk-köttbullar liksom. Fattar inte grejen. Deras vitlöksbröd dock, oh la la.


Fräschaste inlägget genom tiderna

Det verkar vara någon grej nuförtiden att ha en spyfobi. Blir lite trött på det alltså. För vem i helvete tycker om att spy? Ärligt talat. Det är matrester, dreggel och galla som sprutar upp ur gapet på dig, inte är det väl någon som skulle säga att de tyckte om det? Det smakar ju inte precis glass med kolasås liksom. Ett tips är dock att dricka oboy om ni tror att ni ska spy, det gjorde jag en gång. Upplevelsen var faktiskt inte lika hemsk när man kunde ana en chokladsmak. Men mitt främsta tips är att helt enkelt inte bli magsjuka eller liknande. Behagligare så.

Hur som helst hör man folk, framförallt tjejer överallt nu som har spyfobier, och det gör mig lite less. I så fall har väl alla spyfobi. Självklart finns det extremfall, precis som det finns med allt annat i världen. Men att kalla varje sak man inte tycker om en fobi känns lite överdrivet.

Makes me think

En vän till mig länkade mig denna sida idag. Det måste vara en av de bästa hemsidorna jag någonsin sett. Inte för att den har den nyaste tekniken, det senaste skvalleret eller för att alla mina vänner hänger där - utan för att den ger mig hopp om mänskligheten igen. Den här hemsidan fick mig både ett le och gråta idag. Och som hemsidans adress lyder: Makes me think.

Sedan jag såg Zombieland har rule #32: Enjoy the little things fastnat i mitt huvud. Man skulle nog kunna säga att det är mitt motto. Ingenting jag alltid klarar av att följa, men den får mig att stanna upp ibland och tänka till. Den här hemsidan visar människans fina sida, och det ger mig både inspiration och glädje. Det finns så många små saker som man kan göra, som är så stort för någon annan. Min utmaning: Bli en bättre människa.

"Today, a quiet freshman boy at our school wore a pink polo. He took a lot of heat for it all morning – other kids just kept teasing him. The senior captain of our boy’s basketball team saw him getting teased, went home at lunch time and came back with an identical pink polo shirt on. It immediately silenced all the bullies. MMT"

 

 

 


Klassskivan

Imorgon kommer kvällen som folk typ har tänkt på hela sitt liv. Alla förutom jag alltså. Jag har varit med njaaeee..mja...näeejaa...nä. Studentskivan alltså. Vi tar studenten om 2½ månad, och börjar fira nu? Förstår inte riktigt poängen måste jag säga. Sen förstår jag inte heller poängen med en klasskiva där man ska bjuda in alla sina kompisar så att vi istället är vår klass x 10. Det har varit kaos kring detta, för att vi behövde sälja galet många biljetter. Självklart har inte mina biljetter blivit sålda, för vem fan vill gå på min skiva liksom? Nä. Man skulle nog kunna säga att jag har betalat 1080 kr för en skiva som jag egentligen inte är ett dugg intresserad av. Det är party. 

Dessutom vet jag fan inte vad vi ska göra imorgon. Jag har inte som en vana att gå ut och dansa eller dricka, och det är ju i princip vad hela den här skiten går ut på. Jag har varit ute en gång tidigare, och då stod jag backstage för en modevisning. Och jag måste säga att gnugg-dansadet som jag såg inte såg så jävla inbjudande ut alltså. Därför vet jag alltså inte hur saker gått till. Mest för att jag har känt att det där inte intresserar mig för fem öre, och det straffas jag för nu eftersom jag måste gå dit. Jag är ingen cool kis. Så är det bara.

Kvällen kommer bli intressant helt enkelt. Om det blir på ett negativt eller positivt sätt återstår att se.

Om någon vill göra en blond liten ful själ glad så har hon 6 biljetter att sälja till morgondagens skiva. De kostar 120 kr men frågar ni snällt kan ni nog få ett bättre pris.

Jag är fräsch



Började blöda helt galet mycket på tån igår. Vanligtvis blöder man ju pyttelite på tårna. Men det bara rann och rann igår. Jobbigt, då jag fick lite smått panik i slutet, jag gillar ju varken blod eller sår. (dum kommentar egentligen, bara crazy people tycker väl om det liksom) Men i början låg jag och flinade åt mig själv och ritade "P" och ett hjärta på låret. Fint va? Inte alls äckligt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg