Jag reagerar alltid när jag ser en tiggare på gatan, jag tror att de flesta gör det. Självklart sitter man synd om de som sitter på marken en kall kväll med skylten "jag er hungrig" på. Men samtidigt så funderar jag alltid på hur synd det egentligen är om dem. Jag menar, de vaknade inte upp en måndagsmorgon och upptäckte att alla pengar var slut. De har ju varit medvetna om att de har haft en dålig ekonomi, att de slösar pengar. Antagligen har de väl varit beroende av någonting, droger eller alkohol om man får gissa.. Jag kan helt enkelt inte tycka helt synd om dem, eftersom de har satt sig i situationen själva.

Dessutom tycker jag att det är väldigt obehagligt när de stiger på på tunnelbanor och tigger pengar med en gammal espresso-mugg och har skrivit en lapp om hur synd de är om dem. Jag känner mig så himla dum när jag inte ger pengar..