Min novell..

(Dagen i ära så tänkte jag publicera min novell. Den må vara lite småäcklig, och min blogg får ju inte förknippas med någon form av sexnoveller. Men jag vill ju bara skydda mig med att säga: det var min lärares idé, jag bara skrev det. So here we go. )

Stegen jag tog mot den så väl igenkända skolbyggnaden var tunga. Efter en tioveckors lång period full av sol och bad är det helt enkelt inte den första byggnaden man ville sätta foten i. Men trots dessa tunga tankar tog jag mig in, och fann min plats längst bak i klassrummet tillsammans med mina närmsta vänner.


"Martin?"

Jag tittade upp, förvånad över att det inte var den vanliga gnälliga rösten som ropade upp mitt namn. Jag svarade att jag var här, varav kvinnan vid katedern bockade av och fortsatte med nästan namn. Då och då slog kvinnan upp blicken och tittade rakt in i mina ögon, ett par klarblåa ögon som förstärktes av de stora glasögonen som satt på hennes nästipp. Varje gång våra ögon möttes så log jag, jag log med mungiporna upp i öronen.

Vi fick senare reda på att kvinnan med de blåa ögonen hette Lena och skulle ta hand om vår klass den här terminen.


Vi höll på sådär under en lång tid, bara blickar. Blickar och små diskreta leenden, och sedan flöt dagen på som vanligt. Jag levde för de blickarna, jag kom lite tidigare vissa dagar bara för att få en extra dos av de blåa ögonen. Den bistra minen jag hade på läpparna när jag gick till skolan dagen då vi började, var som bortblåst. Min kropp lyste i klar röd färg medan mina vänners började tillta en smått grå ton av skoltrötthet.


När Lena blinkade mot mig en morgon visste jag att det var något speciellt mellan oss. Jag hade aldrig pratat med henne, mer än meningslösa tal om hypotenusan och underliga formuleringar i skolböckerna. Men den eftermiddagen stannade jag kvar, låtsades leta efter ett sudd som inte existerade. När samtliga i klassen förutom jag gått därifrån kom hon fram till mig. Plötsligt blev jag nervös, vad skulle jag säga? Men vi behövde inget verbalt utbyte, istället strök hon mig sakta över håret. Hennes ögon lyste klarare än någonsin, och hennes leende var obeskrivligt vackert. Sakta slingrade jag armen runt hennes midja och drog henne mot mig, höll om henne. Vi stod så en stund, men släppte raskt varandra när det knackade på dörren. Vi såg på varandra, medan jag gick mot dörren där jag möttes av en av Lenas kollegor.


"Lycka till då Martin, jag vill ha in det senast imorgon" sa Lena till mig när jag var vid dörröppningen. Jag spelade med, svarade "Inga problem" och gick.


Dagen därpå följde jag med mina vänner ut, men låtsades att jag hade glömt något i klassrummet. Jag sa till dem att inte vänta på mig, och riktade stegen mot klassrummet. När jag öppnade dörren stod hon där, väntade på mig. Vi sa ingenting den här gången heller, istället intog jag samma position som föregående dag - i hennes armar. Hon kysste lätt min panna, och jag tog ett hårdare tag om hennes kropp. Aldrig någonsin har jag känt mig så trygg och så hemma, som i hennes famn. Jag lyfte sakta upp huvudet mot henne, hon kysste mig ömt på mina läppar. Jag kysste tillbaka, om och om igen. Min tunga lekte med hennes, i en luftig men blöt dans.


Våra tungor fortsatte dansa när jag sakta drog in mina fingrar under hennes tröja, jag smekte henne sakta över magen. Hon lät mig undersöka, känna överallt. Hon tog tag i nederkanten av min tröja, och drog försiktigt av mig tröjan. Jag kände hur blodet strömmade ner mot mellangärdet, monstret där nere hade känt av situationen. Hon smekte mig sakta över magen, stannade ibland för att känna lite extra och sedan gå vidare. Jag drog av hennes tröja, den var ett hinder för det vackra som pågick. En minut senare var även byxorna av, vi stod framför varandra endast iklädda underkläder. Jag såg på henne, hon hade en väl utvecklad kropp och trots det jag hört mina vänner säga bakom ryggen på henne kunde jag inte se något av det. Det jag såg var vackert, en mogen kvinna fylld av erfarenheter. Vi fortsatte vår dans, tätt omslingrade av varandra. Hon smekte mig på magen, och vandrade sakta neråt mot mitt kön.


Aldrig någonsin har jag varit med om något så bra, så vackert som det jag upplevde igår. Jag önskar mer än allt i hela världen att det kommer ske igen. Men jag vet att det inte går, hon är min lärare och jag är hennes elev. Jag vet inte heller hur jag skulle kunna hantera allas blickar. Lena är 53 år äldre än mig, hon är mycket vackrare än någon annan jag någonsin mött, hon är erfaren och underbar. Imorgon ska vi ses igen.

det här är ju pinsamt..


Kommentarer
Postat av: Lisa

Ha en bra helg :)

Postat av: Anonym

sngg design

2008-04-18 @ 18:40:37
URL: http://puuccii.blogg.se
Postat av: Annizh

HAHA, xD så jävla bra ^^

2008-04-18 @ 21:26:03
URL: http://annizh.blogg.se
Postat av: Gurra :D

VÄNTA 53 ÅR ÄLDRE och han kan ju inte varit yngre en 12 FYYYYYYYY PETRA!?!?! Och att hon hette lena gjorde de ännu äkligare kunde inte sluta tänka på ni vet vad xD!

Förövrigt så ägde den fett :D!

2008-04-18 @ 23:18:56
Postat av: Petra

Hahahah,
som sagt - det var inte min idé. Men tack så mycket ;D

2008-04-19 @ 00:01:21
URL: http://Ptra.blogg.se
Postat av: Joel

Nämen va fan.. snusk??? MYCKET BRA! ;D

2008-04-19 @ 15:27:35
URL: http://joelsunderbara.blogg.se
Postat av: Nelly

Var det din lärare som sa det till dig...kanske lite hints om det hållet...maybe.

2008-04-20 @ 22:11:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback