Jag har ju varit hemma ett par veckor nu. Eller ja, utan fast praktik. Och jag är fascinerad över det faktum att jag har lyckats ha planer varenda dag sedan dess. Jag har inte haft en enda dag utan att jag har uträttat någonting, och det har känts så himla skönt! Jag hade ju verkligen gått och blivit deprimerad av att gå runt hemma utan att ha någonting att göra, och dessutom hade jag skämts, då jag antar att de som inte vet anledningarna till varför jag slutade troligtvis tror att jag bara var lat och ville vara ledig, vilket absolut inte var fallet.

Men nästa vecka kommer jag tillbaka till verkligheten. Eller ja, är två lektioner i veckan verkligen verklighet? Njae. Fast Malin och jag har ju en jävla massa att göra med vårat projekt.