Så, jag har spenderat min första natt i mitt nya rum. Hur känns det nu, Petra? Som vanligt, måste jag erkänna. Jag har numera ett gigantiskt ekande rum där den enda möbeln än så länge är min säng. Dessutom är det väldigt ljust: Två fönster och kritvita väggar och tak. Men jag ska ju faktiskt fixa någon form av fondvägg, det går däremot lite segt eftersom varenda plan jag har haft hittills har gått i kras.

Idag gäller det i alla fall att börja plocka i mitt gamla rum. Det suger. Jag hatar att behöva kasta saker. Det är så mycket nostalgi och minnen i alla saker som jag har sparat. Tanken "Men jag kanske behöver den någon gång!" dyker upp hela tiden.

Önska mig lycka till.