Min vän Billiam, ja han heter faktiskt Billiam. När jag klev in i klassrummet första dagen i sexan och såg skylten med "Billiam" på trodde jag att någon var riktigt kass på att stava till William. Sen såg jag snubben, blont fluffigt långt hår och pratade hela tiden. Jag tyckte han var riktigt skum måste jag säga.

Men nu har jag känt gossen i fyra år, och jag ångrar inte en minut. Han är sådär spontan som bara några få kan vara, och bara en min på hans ansikte kan få mig att börja fnissa okontrollbart. Billiam kan ibland försöka vara rolig, och dra ett riktigt kasst skämt. Ingen skrattar, förutom jag. Jag förstår allting han säger, trots att det är så extremt långsökt. Det blir väl så när man umgås mycket, och jag har ju trivts himla bra i hans sällskap.

Billiam är en av de roligaste personerna som jag någonsin träffat, och det finns ingen som kan leva upp till ett så unikt namn som han kan.